Sleep researchers’ rankings of sleep journals
Siri Jakobsson Störe
The impact factor is used to rank the quality of scientific journals, but has been criticized for a number of reasons.The aim of the study was to investigate sleep researchers’ perceptions of sleep journals to determine whether subjective rankings of journals were in line with the journals’ impact factors. Clarivate’s Journal Citation Reports website was used to identify journals containing the words “sleep” or “dream” in the titles with an impact factor since 2018, resulting in 12 journals. A survey was developed including questions about which of the 12 sleep journals the respondent considered the three most and the three least prestigious, and which of these journals the respondent considered the most prestigious if having to choose one. The survey also included questions about the respondent’s academic position and country of work. The survey was e-mailed to the corresponding authors of all articles in the 12 sleep journals’ latest two issues (609 e-mails). Data were also gathered at the Swedish Society for Sleep Research and Sleep Medicine’s (SFSS) Congress 2022. Additionally, the survey was e-mailed to all members of SFSS (370 e-mails). 122 sleep researchers completed the survey. Sleep, Sleep Medicine Reviews and Journal of Sleep Research were ranked as the three most prestigious sleep journals, in line with the impact factors of the journals. For the rest of the journals, the subjective rankings and impact factors did not correspond as much.
Parodontalt status hos hypertensiva osa patienter
Christine Kvarnvik
Background
Det finns kopplingar mellan allmänsjukdomar och parodontit så som hos patienter med diabetes och hjärtsjukdom. Ett nytt outforskat fält är sambandet mellan obstruktiv sömnapné [OSA] och parodontit. Genom ökad systemisk inflammation och hyposalivation kan OSA potentiellt påverka parodontalt status över tid.Syfte: Att tio år efter OSA diagnos jämföra parodontalt status hos hypertensiva patienter med eller utan långvarig förekomst av OSA, behandlade eller inte behandlade med övertrycksbehandling; positive airway pressure treatment [PAP].
Material och metod
Mellan åren 2007 och 2009 undersöktes 394 hypertensiva primärvårdspatienter med polygrafi för att screena för OSA. PAP behandling erbjöds enligt kliniska riktlinjer. Tio år senare genomfördes en tandvårdsundersökning innefattande en klinisk och röntgenologisk undersökning samt ett inflammationsmarkörstest (chair side) av saliven med matrix metalloproteinas-8 [MMP-8]. Beroende av AHI samt följsamhet till behandling delades patienterna in i tre grupper av hypertensiva patienter; ingen OSA (1), obehandlad OSA (2) och PAP-behandlad OSA (3). Patienternas parodontala status undersöktes och de delades därefter in i fyra olika stadier av parodontal hälsa|sjukdom beroende på nivå av alveolärt ben, blödning vid sondering [BoP] och ficksonderingsdjup. Parodontal status och stadier jämfördes mellan patienter med hypertoni, obehandlad OSA och PAP-behandlad OSA.
Resultat
De 121 undersökta patienterna (kvinnor, n=64) uppvisade en medelålder på 69,4 år. En statistiskt signifikant skillnad visades vid jämförelse mellan parodontala stadier och OSA gruppering då 70 % utan OSA uppvisade parodontal hälsa|gingivit jämfört med 20 % av patienter med OSA och 10 % av de med PAP-behandlad OSA. Det förekom ingen statistisk skillnad i fördelningen mellan OSA grupperingarna hos patienter som hade parodontal sjukdom. Inga statistiska skillnader framkom vid jämförelse av antal tänder|implantat, PPD, plackindex, BOP, furkationsinvolveringar eller närvaro av MMP-8 som enskilda utfallsmått vid jämförelse mellan grupperna utan OSA, diagnostiserade med OSA eller PAP-behandlad OSA.Slutsats:Vid jämförelse av enskilda parodontala utfallsmått fanns ingen skillnad mellan patienter med eller utan OSA, oberoende av PAP behandling. Vid sammansättning av radiografiskt och kliniskt tillstånd i parodontala stadier kategoriserades dock hypertonipatienter utan OSA oftare med parodontal hälsa|gingivit jämfört med hypertensiva patienter med OSA oavsett PAP-behandling. Vid parodontal sjukdom kunde inget samband mellan grupperna påvisas.
Insomni, hälsa och livstillfredsställelse efter hjärtstopp
Patrik Hellström
Background
Studier visar att hjärtstoppsöverlevare överlag upplever sin hälsa som god, dock ses variationer inom och mellan studier. Många drabbas av kognitiv funktionsnedsättning, psykiska problem och trötthet, vilket även förekommer i samband med insomni. Trots detta har få studier undersökt insomni hos hjärtstoppsöverlevare. Syftet var därför att undersöka om klinisk insomni är relaterad till självrapporterad hälsa och livstillfredsställelse hos personer som överlevt ett hjärtstopp.
Metod
Denna tvärsnittsstudie inkluderade hjärtstoppsöverlevare =18, rekryterade från fem sjukhus i södra Sverige. Deltagarna besvarade skattningsskalorna Minimal Insomnia symptom scale, Health Index, Hospital Anxiety and Depression Scale samt Satisfaction With Life Scale 6 månader efter incidenten. Data analyserades med Mann Whitney U-test samt linjär och ordinal logistisk regression. Regressionsanalyserna justerades för demografiska och medicinska faktorer.
Resultat
Totalt deltog 212 hjärtstoppsöverlevare i studien (67% svarsfrekvens), varav 76% män, medelåldern var 67 år. Klinisk insomni rapporterades av 20%. Komorbiditet var vanligare i denna grupp (p = 0,026). Regressionsanalyserna visade att klinisk insomni var relaterad till lägre generell hälsa (p less than 0,001), sämre livstillfredsställelse (p less than 0,001) samt ångest och depression (p less than 0,001). Insomni förklarade 29% av generell hälsa, 21% av livstillfredställelse, 20% av depression och 19% av ångest. Likaså var fysiska hälsoproblem relaterade till insomni.
Slutsats
Var femte hjärtstoppsöverlevare rapporterade klinisk insomni 6 månader efter hjärtstoppet. Dock kan det föreligga en underrapportering, då de friskaste överlevarna sannolikt är överrepresenterade i urvalet. Resultatet visade att insomni var relaterat till alla aspekter av självrapporterad hälsa och livstillfredsställelse som utvärderades i studien. Orsaken till den höga prevalensen bland överlevande skulle kunna förstås från 3P-modellen. Predisponerande faktorer för insomni kan vara relaterade till tidigare komorbiditet, medan hjärtstilleståndet kan vara den utlösande faktorn för insomni. Oro för framtiden eller ännu ett hjärtstopp kan leda till en rädsla för att somna, vilket vidmakthåller sömnproblemen. Resultatet belyser vikten av screening för sömnproblem i uppföljningen efter hjärtstopp för att identifiera de som behöver ytterligare utredning och behandling samt för att förebygga ytterligare hälsoproblem.
More than an insomnia model? An exploratory investigation of the processes from the Cognitive Model of Insomnia in relation to apnoea, delayed sleep phase, insomnia, narcolepsy, nightmares, and PLMS/RLS
Osame Salim a & Annika Norell a
Introduction: The Cognitive Model of Insomnia by Harvey has gained widespread recognition since 2002 and greatly stimulated treatment development. In short, the model describes how excessive mental focus on sleep creates vicious cycles which maintain insomnia. Little is known about how the model might fit other sleep diagnoses, although the general processes are applicable to other somatic disorders such as chronic pain and IBS. The aim of this study was to investigate the degree of insomnia-related processes in other sleep disorders.
Methods: Participants (n=2370) from a randomly selected sample of the general population completed a survey that included five psychological processes as outlined by Harvey (2002): unhelpful beliefs about sleep, monitoring for sleep-related threats, sleep-related safety behaviours, pre-sleep somatic arousal, and sleep-related worry. The following sleep disorders were classified based on the SLEEP-50 questionnaire: apnoea (n=176), delayed sleep phase (n=93), insomnia (n=367), narcolepsy (n=12) nightmares (n=84), and PLMS/RLS (n=184).
Results: The scores on the five processes were significantly elevated for all sleep disorders compared to people without sleep problems. Compared to insomnia, other sleep disorders were associated with similar or higher scores on all processes. People with narcolepsy reported the highest scores, followed by people with nightmares.
Discussion: The results indicate that sleep-disturbing processes of insomnia might be applicable in other sleep disorders. Clinical implications and limitations will be further discussed.
| Sömnstörning | SAMI | PSAS-S | DBAS-10 | APSQ | SRBQ |
| Apne | 24,28 | 19,48 | 32,06 | 28,82 | 26,92 |
| Insomni | 23,95 | 17,70 | 31,27 | 28,21 | 24,58 |
| Narkolepsi | 28,17 | 25,08 | 37,67 | 36,25 | 35,25 |
| PLMS/RLS | 24,47 | 19,24 | 31,10 | 27,89 | 24,95 |
| Dygnsrytmstörning | 24,39 | 17,68 | 31,33 | 27,07 | 23,90 |
| Mardrömmar | 25,90 | 20,04 | 32,46 | 30,17 | 28,21 |
SEKRETARIAT
Sweden Meetx AB är konferensbyrån som hanterar konferenssekretariatet för SFSS 2023.
E-post: sfss2023@meetx.se
Tel: +46 31 708 86 90
Arrangör:
